Vanmakt

En barndom har slocknat Så klagar klockan Sotsvarta fåror Ett brunet fält Den likbleka modern Dödbringarens vals Hon placerar eggen Får såret att skälva Vansinnet beträder en själ Iver och skuggorna nalkas Det är som envrede som ingenting stillar Varje slag ökar dess kraft; rovdjurets raseri Hon väger döden Vanmaketen rycker fram Det är en mening som avbryts En grymhet direct på marken Förfadern hämnas en sista gång Brotten är begångna och straffet söker sin slav I evighet under jordens hav Hon väger döden Vanmakten rycker fram Det är en mening som avbryts En grymhet direct på marken Förfadern hämnas en sista gång Vansinnet beträder en själ Iver och skuggorna nalkas Furia, euphoria, förbannelse... farväl Förfadern hämnas en sista gang