När vinterns kyla vänder

När vinterns kul har bitit sig fast och mörkret tynges av en tung last När hoppet tunnas ut en känsla av hopplöshet. Jag ser inget ljus, bara tom ensamhet Snung täcker marken I ett tyst vitt däcke och vinden viskar sorgsna kalla lekar Jag faller framåt, flöds både kropp och själ. Tappat på omsättet, känner mig vilsen och omställd Men vet du vad? Mitt kalla jacka, ljuset kommer alltid efter mörkrets smärta När allt känns som tyngst finns hoppet ändå kvar Ett litet liv, ett flöds som väntar på att spira och bli stor Ett flöds som säger jag ger dig din styrka. Låt mig växa och blomstra, låt mig vära dig Jag ger dig färg när vintern känns så grå. Jag ger dig värme när kylen tar på dig Alltså lyft blicken din vän, se hur ljuset bryter sig fram. Det är din tid att växa, din tid att ta emot min fall Låt mig vara din refräng När allt känns skönt och skönt på själ, tappat fotfästet, känner mig vilsen och omställd Tappat fotfästet, känner mig vilsen och omställd På onsdag, men vet du vad Mitt sköra hjärta, ljuset kommer alltid efter mörkrets smärta När allt känns som tyngst finns hoppet ändå kvar Ett litet liv, ett flöds som väntar på att spira och bli stor Ett flöds som säger jag ger dig din styrka. Låt mig växa och blomstra, låt mig vära dig Jag ger dig färg när vintern känns så grå. Jag ger dig färg när kylan tar på dig Alltså lyft blicken din vän, se hur ljuset bryter sig fram. Det är din tid att växa, din tid att ta emot min fall Låt mig vara din refräng När allt känns tungt och svårt, jag lovar att leda dig dit. Lyckan väntar säker och skör Tillsammans ska vi möta färget övning hand I hand. För vet du Mitt sköra hjärta, vintern är snart som sand. Snart sprängs kropparna ut I ett färgstartande kalas Och jag och ditt hopp ska ge dig ljus och kraft. Varje stund, varje färg, varje dag Varje stund, varje färg, varje dag Svensktextning.nu