Skogens gåta

I skogen bakom bergen vid en glänta fanns ett bo Där bodde de små trollen, det var Stina, Ark och Jo Jo, det var den minsta han var fyra kottar lång Stina var hans moder, fader Ark han sjöng en sång, sjöng en sång Det var en sorgens visa, om en dotter som försvann Hon hette Emma-Lisa, och var ej i skogen van Hon traska med dom andra för att plocka dagens bär Sen när de hemåt vandra, så fanns hon inte där, inte där Ark han gick att leta, precis varenda natt Han ruska och han peta, vem har då henne tatt Ja Ark han gick att leta, precis varenda natt Han ruska och han peta, vem har då henne tatt, henne tatt Det gick sen några veckor och vintern låg nu där Stina koka snäckskal, tillsammans med ett bär Med spadet utav koket, hon slog på stenar tre Och bad till guden svaret, att få flickan återse, återse Ark han gick att leta, precis varenda natt Han ruska och han peta, vem har då henne tatt Ja Ark han gick att leta, precis varenda natt Han ruska och han peta, vem har då henne tatt, henne tatt I skogen bakom bergen vid en glänta finns ett bo Där lever de små trollen, det är Stina, Ark och Jo, Ark och Jo