Tre verser om den alkemiske mannen

En mörkklädd gestalt Ut i natten så kall En alkemisk man Vill utföra stordåd men framförallt Omvandla skit till nåt ballt I en våldsam fusion utan rim och reson Genomgår han en transmutation Men utan en varning Utan nån reprimand Så står han nu i brand Blandar en brygd Som får hans min att bli stygg Men allt så rituellt Substansintaget blir substantiellt Han har druckit sig antibakteriell Ångorna stiger åt huvet likt en käftsmäll Tappar sin svenska för den slap from hell Vrålar mot himlen på en hög decibel Jag älskar att vara experimentiell Vrider och vänder på öron och tänder Gör allt på en gång men tar en dag i sänder Utan nån oro, han har sig förstrött Trots att han varit så nära att dö Men vet att han förvandlas kan Till något mer än en vanlig man Men inget har invigts Ej så som befallt. Han har snart testat allt