Hon

Hon, som tär mig var morgon när hon klär sig, njuter så av formerna framför Hon, som skrider med ljuvlig höft som vrider, älskar högt det vackraste som finns Det är som att drömma men ändå verklighet, får mig att glömma allt annat som jag vet Hon, som hår har döljer allt där hon går bar, njuter så av det vackraste som finns Kvinnan i mitt liv, kvinnan i mitt liv Hon, som skratt ger var dag när hon glatt ler, det är som änglar sjunger ut i kör Hon, som spinner var gång hon mig finner, kysser ömt det vackraste som finns Det är som att sväva men ändå känna golv, får mig att bäva att klockan snart slår tolv Hon, som kropp har visar allt när hon dopp tar, smälter så av det vackraste som finns Kvinnan i mitt liv, kvinnan i mitt liv Det är som att drömma men ändå verklighet, får mig att glömma allt annat som jag vet Hon, som hår har döljer allt där hon går bar, njuter så av det vackraste som finns Kvinnan i mitt liv, kvinnan i mitt liv