Ett Liv Utan Mening

Jag minns en tid utan ångest, utan smärtaOch utan hopplöshetens glädjedödande brustna stämband(ständigt skrikandes mitt namn)Inåt skogen - på en grusbelagd stigVandrandes in i nattens bottenlösa mörkerSökandes det som gått förloratGenom tusen och åter tusen sömnlösa nätterEn längtan bortom all sinne och sunt förnuft