Hädanfärd

Hit där ingen frid nåinne i djupen av skräckhur vidrigt kan ni ej förståHär, i en natt svartsom mörkaste bläckDe sista ljusen är nu för alltidborta och väckTankar som flyter utI nattens kalla famnMed skuggor som kommer ini beodets kämpande brusoch Liemannen gör sitt kallvid havets stupa brantsnart det skall spikasen kista ihop under okför blott ett kött präglati decenium av andens svedalivets all träda, då klarså börja hava upp all jordner skall du saknas däridin kropps kött gå in i döden nål med gift, så litenoch inte hugg från någon dolkslog porten till själen uppi tystnaden kommer de tusenfalltför att knipa den sistagnistan av ljustankar som flyttar ut i nattens kalla famnmed skuggor som kommer inI blodets kämpande brusoch Liemannen gör sig kallvid livets stupa brant