Vinter (Winter)

Över bäckars dimklädda stränder Där lavklädda stenar stillsamt glimmar Viskar vindarna stilla framåt I vinterdimmans vita trådar Vinterns makt om skogen sluter Sakta vaggas in i dvala Som om alla andars makt är borta In i Kung Bores land vi sluts Vita snötussar faller I dunkelmörkrets krest Ulvar kallar Mot dold månes ljus Känn frosten i luften bita Se iskristaller himlen spegla Hedar står som frusna hav Klädda i skogsöars dystra prakt Hör vargens yl i skymningstid Sorgesamt hälsande bister natt Se vinterlandet sin skönhet visa När solen höjt sin gryningskropp I tystlåten vildmarks vita vidd Vid fjällsköns frusna vatten Gyllene sol i horisonten Sjunker i frostklätt hav Ulvar kallar Mot upphöjd månes ljus Känn frosten i luften bita Se iskristaller himlen spegla Driv med vinden Genom dimmors stråk Följ älven På färd genom fjäll Känn frosten i luften bita Se iskristaller himlen spegla